Kina – Latinamerikas bästa vän eller en kompis som behöver bakläxa?

Med en snabbt växande ekonomi har Kina etablerat en stark position på världsmarknaden och för flera länder i Latinamerika har de kinesiska investeringarna kommit att spela en stor roll, inte minst i Brasilien, Venezuela, Argentina, Bolivia, Peru och Ecuador. Samtidigt har andra traditionella finansiärer såsom Världsbanken, Internationella valutafonden och andra finansiella institutioner succesivt minskat sitt inflytande på den latinamerikanska kontinenten.

Vid ett möte som hölls på universitetet Andina Simón Bolivar i Quito förra veckan belystes bland annat det faktum att de latinamerikanska länder som nås av Kinas investeringar ofta präglas av en eller flera av följande faktorer: begränsad tillgång till världsmarknaden, bristfällig miljöreglering, lågt medborgarinflytande och en hög närvaro av transnationella företag som förbiser principerna om mänskliga rättigheter.

I Ecuador finns ett stort antal projekt som finansieras av kinesiskt kapital. Ett av dem är gruvprojektet Rio Blanco som återfinns i landets södra provins Azuay. Projektet upptar ett område om 4979 hektar och det inverkar på det territorium som har erkänts ursprungsbefolkningen Kichwa. Projekten inverkar även på det skyddade skogsområdet Molleturo Mollepungo och angränsar till nationalparken Cajas. Rio Blanco utgör således ett av de gruvprojekt i landet som väcker stor uppmärksamhet bland dem som försvarar naturens och ursprungsbefolkningarnas rättigheter.

På andra sidan vägen och stängslet återfinns det kinesiska gruvprojektet Rio Blanco

Kinas investeringar i Latinamerika bör således inte bara betraktas ur ett ekonomiskt perspektiv. Ett större fokus måste även riktas mot deras miljömässiga och sociala konsekvenser. Det menar organisationen Centro de Derechos Económicos y Sociales (CDES) som arbetar med forskning, främjande och försvar av ekonomiska och sociala rättigheter. De betonar att investeringarna i många fall utgör en direkt och allvarlig inverkan på livskvaliteten hos de människor – ofta ursprungsbefolkningar och bönder – som bebor områden, vilka tas i anspråk för gruvexploatering, oljeutvinning och dammbyggen i kinesisk regi.

CDES poängterar vidare att de kinesiska investeringarna har fått en lamslående inverkan på de lokala samhällen som försvarar sina territorier på grundval av nationella regelverk. Hitintills har lite gjorts för att kräva ansvarsskyldighet från de kinesiska banker och företag som står bakom de storskaliga projekten. Det beror i första hand på bristande kunskap om de kinesiska institutionernas sammansättning och vilka kinesiska regelverk som finns på området för utlandsinvesteringar. Det står samtidigt klart att de Latinamerikanska länderna är små spelare i förhållande till Kina. En jämförelse som illustrerar landets maktförhållande till Ecuador är att den ecuadorianska årsproduktionen av varor och tjänster uppnås av Kina på bara 36 timmar.

Att inleda en rättighetsdiskussion med kinesiska långivare verkar dock inte vara omöjligt. Det menar CDES som har verkat för framtagandet av en legal guide som beskriver vilka miljömässiga och sociala riktlinjer som gäller för kinesiska utlandslån och investeringar. Guiden belyser att kinesiska banker och företag som drivs i statlig regi har ett regelverk att förhålla sig till, det vill säga att det finns miljömässiga och sociala standarder på området för kinesiska utlandsinvesteringar. Dessa standarder innefattar även mekanismer som är till för att säkerställa tillgången till information, samråd och deltagande. Att dessa standarder finns utgör emellertid ingen garanti för att de också följs men vetskapen om deras existens kan utgöra ytterligare ett verktyg för de lokala samhällen och organisationer som vägrar ge upp kampen om att försvara sina och naturens rättigheter.

Ingången till det kinesiska gruvprojektet vaktas av ecuadoriansk polis och säkerhetstjänst

Text och bild: Anna Redin 

Källor:

CDES, Manual legal sobre regulaciones ambientales y sociales chinas para los préstamos e inversiones en el exterior: http://cdes.org.ec/web/manual-legal-sobre-regulaciones-ambientales-y-sociales-chinas-para-los-prestamos-e-inversiones-en-el-exterior/

CEDHU, Incumplimiento del mandato minero en proyectos mineros del sur de Ecuador, 2016

Möte: Inversiones Chinas en América Latina: ¿Más de lo mismo?, Universidad Andina Simón Bolivar, 14 november 2017

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *